söndag 10 december 2017

Julen för mig 2017

Det har varit en bra helg. Under veckan har det varit motvind och grus i maskineriet, i och med att köket går framåt i krypfart. Det är en liten detalj kvar, och det tar tid att få dit någon som kan fixa. Känns oerhört frustrerande, och julen kryper närmare. Om inget extremt otursamt händer så hoppas jag att köket blir klart nästa vecka. Det blir snart smygpremiär, ugnen är förberedd.

Lördagen tillbringade jag på fika med vänner, i "Game of Thrones". Det blev nästan sex timmars tediskussion, Game of Thrones och annat eskapistiskt. Mitt i alltihop hände det. Jag hittade julen. Det var så oerhört befriande och öppet att prata jul med folk där de flesta är vegetarianer, någon har ett nyvaket julsug och någon älskar julpynt men inte rött. En vacker fri snöflingejul, där alla får plats. Det har inte blivit något annat pynt än adventsstaken ännu, men jag kanske börjar att smyga upp det imorgon. Jag har hittat min jul. Den bor i gemenskap, komma ihåg sig själv, dofter och att låta saker ta tid.

Jag vet att det en del läsare som har svårt att förstå konceptet snöflinge-jul och gillar att hetsa kring traditioner.  Här kommer därför en speciell julhälsning till er

fredag 1 december 2017

Grinch-lista 2017

En slags jultradition är att skriva den traditionella Grinch-listan med saker med julen som jag personligen inte gillar. Som sagt, det är en blandning av underhållning och terapi. Dessutom är det användbart, för jag kan se vilka delar av julfirandet jag kan skippa utan att förlora något. Det är kanske lite storhetsvansinne, men jag hoppas att åtminstone någon som tycker att julen är jobbig kan få lite lättnad av den här listan. Jag går ut tidigt i år så har jag det ur systemet. Utan inbördes rangordning, here we go!


1. Lussebullar
Världens mest överskattade bakverk. 9 av 10 bakningar av detta misslyckas, och det som lyckas är inte gott iallafall. Slösa inte dyr, väldoftande och -smakande saffran på de här överskattade vetemissfostren.

2. Långdragna julklappsutdelningar
Det finns människor som tycker att det är jätteroligt att se på när andra öppnar presenter. Jag är inte en av dem. I min familj får man dessutom inte prata med någon annan under utdelningen, utan alla ska sitta och se på när människor öppnar presenter...i tre timmar. Nej tack, jag fokuserar hellre på umgänge. (Jag tycker att presentöppningar på dop och bröllop är lika tråkiga).

3. Personlighetsförbudet
I filmen "Tomten är far till alla barnen" fräser en mamma till tonårsdottern "Men måste du hålla på med det där vegetarian-tramset på julafton?" Riktigt så illa har jag aldrig blivit behandlad, men det ligger lite i. Gillar du inte tung mat med tyngdpunkten på animaliskt fett? Sorry, på julafton älskar du det. Våga inte ta inslag som balanserar och som du mår bättre av. Jaha, din favoritmusik är power metal? Sorry, på julen tycker vi om visor. Jaha, du gillar stilrent? Nej nej, på julen gäller tomtar och hiskliga färgkombinationer.

4. Färgkombinationen rött och grönt
Sorry, men den är i 99% av gångerna den förekommer bara tvärful och jobbig.

5. Det traditionella julbordet
Inte bara köttnormen, utan mängden. Har lyssnat podcasten "Alla kan äta julbord" och även om det är intressant är lära sig historien bakom alla rätter, så känns idén att det ska vara jobbigt och anstränganade att äta en middag tänkt för glädje och gemenskap så fel. Så min slutsats är att jag kan äta julbord, men jag vill inte.

6. Jultomten
Allt som är fel med julen, symboliseras av tomten. Studier visar att barn slutar tro på tomten 3 år innan föräldrarna tror att de gör det, men de spelar med av hänsyn till föräldrar och småsyskon. Aldrig i livet att jag uppmuntrar en tradition som uppmuntrar att barnen ska göra sig dummare än de är, och dölja sina känslor för att behaga andra.

7. Ischoklad
Inte gott. Så är det.

8. Att julkalendern måste ha julkänsla
I skrivande stund har jag inte hunnit se årets kalender, men klagomålen kommer traditionellt att det måste ha julkänsla, vad nu det är. Ärligt talat, hur många av oss har julkänsla den 1/12? För är julkänsla en helhet som byggs upp gradvis. Jag förstår heller inte varför julkalendern måste vara julcentrerad. Behöver vi marineras i jul för att fira den?


Då var årets Grinchlista klar, och jag har fått pysa ut lite ånga. För er som undrar varför jag trots allt gillar jul, så kommer det att komma en lista på vad jag gillar med julen.

torsdag 23 november 2017

Vågra vägra Tomte

Julen närmar sig, och med den måste ett antal beslut tas. Goron och jag firar med respektive familj varannat år, om inte särskilt ömmande skäl föreligger. I år har min i grunden ganska vettiga svärmor (hon kallar sig det även om jag och Goron inte är gifta. Helt okej för mig) fått för sig att vi ska ha tomte i år, och frågade om Goron eller jag(!) kunde tänka sig att vara tomte. Goron sade ifrån, påpekade att barn slutar i allmänhet tro på tomten tre år innan de vuxna tror, de spelar bara med för att vara snälla. Det är faktiskt den informationen som fick mig att bli så tomte-anti som jag är. Om/när jag får barn skulle det aldrig falla mig in att uppmuntra att de skulle ljuga och göra sig dummare än de är. Det går emot alla värderingar och hur jag har blivit uppfostrad.

Om de här tomte-dumheterna fortsätter kommer jag att meddela att de får välja-Tomten eller mig. Julen är tillräckligt jobbig för mig som introvert och vegetarian. S snart det står 24:e i kalendern går allt vegovett ut. Gorons släkt har insett att jag är vegetarian och accepterar det, men de har inte kommit till stadiet att de är avslappnade kring det. Det är tveksamt att det kommer att hända kring jul, speciellt eftersom det är ett barn med och barn har en tendens att göra människor traditionsvansinniga. Jag kan köpa rätt mycket för att vara snäll på julen, men min gräns går vid att sitta och låtsas tycka att det är jätteroligt med en pinsam utklädd tomte som kommer in och begår hemfridsbrott.

Jag har inte haft några negativa upplevelser med Tomten. Tvärtom hade vi aldrig tomte när jag var liten. Kan inte se att jag har tagit någon skada av det. Jag kan tvärtom känna att det har gjort mig mer fokuserad på att umgås på julafton, och mindre fixerad på julklapparna (läs gärna detta inlägg om en klok mammas resonemang). Nu invänder någon om fantasi och magi, men det kan barn få iallafall. Läs högt, fråga barnen om deras favoritfilmer (att höra barn förklara filmer är jättekul) och duka med finservisen en vanlig tisdag. Mycket roligare än att ha en bullrig gubbstrutt stövla in på julafton.

Så jag säger nej tack till tomten, och ja till en avspänd jul.