Grön onsdag och nageltankar

Så här års brukar de flesta vilja ha pastell-nyanser på naglarna. Jag, däremot, tycker att våren är en av de bästa tillfällena att köra på mörka färger eftersom solen tar fram det vackraste i dem och visar att de inte är svarta. Nu är inte dagens lack nästan-svart men ljuset tar fram guldet i det "La Royale" från Pahlish. En del bloggare har beskrivit det som "teal" men det där efter ett lager, vilket inte gör lacket rättvisa. Med två lager blir det en fantastisk, skogsgrön djup färg med guld i. Hade Elrond haft nagellack så hade han valt det här.

Bilden ovan visar bilden-flaskan jag håller i är 4056 "Butterfly dreams" från Depend, som jag har på tårna. Supersnyggt det med-passar min hudton perfekt.

Listen with your heart

Ibland kommer det blogginlägg på bloggar man följer som passar perfekt just då. Balans i livet länkade en text från Elisabeth Labacci, om att lyssna inåt och hitta vad som är din dröm, och identifiera vad du själv gillar och vad t.ex. trender och din kultur har lett in dig på att gilla.

Den här texten talade till mig eftersom det är något jag arbetar med just nu, att hitta tillbaka till de saker jag tycker om med mig själv och som jag ser att jag mår bra av inifrån och ut. Det kändes skönt, som en liten dunk i ryggen att det är helt okej att gå på sin egen magkänsla, och känna efter själv vad som känns rätt. Den dunken kan jag behöva, för även om jag kan gå min egen väg, så är jag ganska duktig på att omge mig med auktoritära personer som gärna ger mig råd om hur jag ska göra. Då är det skönt att bygga upp sin inre styrka, kunna säga "Tack för tipset, det är noterat" och sedan använda sitt eget omdöme.

Igår använde jag mig av den saken i praktiken, och stannade hemma från sygillet, som ändå är väldigt skoj, eftersom jag kände att jag behövde vara hemma i Nerdwana, bara vara och umgås med sambon. Det känns jätteskönt och jag ser redan framemot nästa gång jag ska dit och träffa de andra. Det har varit trötta, griniga dagar för mig, så det var skönt att kunna vara hemma i lugn och ro och hitta tillbaka. Förutom sambons kramar har jag hittat några andra bra strategier för att orka.

En sak jag gillar, och ger blanka tusan i vad resten av världen tycker om det, är filmmusik. Så det passar bra att ha en låt från "Pocahontas" på temat.

Den gnissliga morgonen som löste den

Gårdagen var den längsta schemalagda dagen jag kommer att ha under kursen jag läser. Den började så där med att jag var trött när klockan ringde, den tid jag satt den men för tidigt enligt mig, och jag tog itu med det rutinmässiga kaoset i form av kattmatning (när fyra viljestarka pälstroll ska ha olika sorters mat i olika rum blir det lätt så) och få i mig frukost. Kan väl säga att jag var mer huggorm än helgon i humöret. Detta var dagen när grupper till projektarbete ska delas in och eftersom mina erfarenheter av grupparbete är minst sagt blandad och jag som ensamvarg under uppväxten inte är något socialt superproffs så var det nog oron där som spökade.

Det är när jag sitter på bussen, med en blytung ryggsäck och ett tyngre humör, som det börjar att vända. Jag hör nämligen bussradion spela "Hearts on fire" med Hammerfall. Det var ett tag sedan jag lyssnade på den, men det tände iallafall lite kämpaglöd. Det fortsatte med "The show must go on" och med det soundtracket så går det ju inte att vara vissen längre.

Hur gick det med gruppindelningen då? Jo, det gick bra. Jag lyckades hitta några att jobba med och vi har börjat att spåna. Det gick smidigt och det är skönt att ha åtminstone några om jag känner igen och som hälsar. Det blir lite segt annars. Hade några dagar nu när jag tvivlat lite på nuet, framtiden och livet. Den bästa lösningen är att ta ett steg i taget har jag insett.

Som bonus hittade jag en god vego-macka i fiket på lunchen (grönärts-hoummus och quornfilé). Det enda som inte var bra igår var min första (och sista) kontakt med komboucha. Tvi för den lede! Det kände som att hela mitt inre skrynklade ihop sig som ett ilsket russin i fosterställning.

Saker jag är trött på

Detta är i 9 av 10 inlägg en positiv blogg, men ibland behöver jag lyfta på locket och pysa ut lite ånga. Här kommer en lista på saker som jag ät trött på och som ibland gör mig trött också.

• Gnäll på sociala medier 

Den här punkten kom upp när en polare skrev på facebook att hen börjar att jobba heltid på måndag och därför har mindre tid för "skit som facebook". För mig kändes hela grejen så off att jag inte ens orkade skriva ett svar. Nej, jag tror inte att sociala medier kommer att lösa vare sig Mellanöstern-krisen eller världssvälten, med det är ett utmärkt verktyg att byta åsikter och erfarenheter. Vad gör man ens på facebook om man tycker att det är skit?

• Högtider i media

Måttet var rågat när "Nyhetsmorgon" bad oss skicka in "äggfies" alltså selfies målade på ägg. "Nyhetsmorgon" är alltså ett vuxenprogram. Hade det varit barn som skulle skicka in det till "Bolibompa" hade det bara varit gulligt men nu känns det ...dumförklarande. Överhuvudtaget känns det inte som att TV behöver visa så himla mycket traditionell påsk. De som vill gör det ändå och alla som inte vill/har någon att fira med uppskattar nog att slippa få det nerkört i halsen! 

• Höhö-humor

Jag brukar kalla det här för "gubbhumor" men det nya begreppet är mycket bättre. Finns det något mindre roligt än humor som går ut på att skratta åt och förlöjliga saker som man inte förstår. Gärna sådant som bidrar till en mer nyanserad värld. Den ultimata höhö-revyn klämmer in HBTQ-fobi, rasism, förlöjligande av kvinnor och andra religioner innan andra akten.

Jag tänkte skriva "Gnäll" som fjärde punkt men då hade jag dissat mig själv haha. Ni kan vara alldeles lugna, redan nästa inlägg kommer att bli mer positivt.

En fullsmockad dag jag klarade =)

Mars sista dag blev en fullsmockad dag. Nu har jag börjat plugga igen för första gången på tio år. Lite ovant och konstigt känns det allt, men jag slapp känna det ensam eftersom jag hittade en kursare jag pluggade med för tio år sedan också. "Skönt att träffa någon jag känner" var vår gemensamma reaktion. Själva ämnet (juridik) känns mycket intressant även om det är som att kliva in i en ny värld. Oavsett vad som händer så är det här en kurs jag kommer att ha nytta av.

Dock är allt inte en dans på rosor, tyvärr så är mina beställda kursböcker försenade. Det kändes ju sådär, men jag tror att jag ska kunna läsa in mig och ordna ett godkänt resultat iallafall. Dock lyckades jag mildra skadan genom att klicka mig in på mitt lokala bibliotek och låna en lagbok, så nu har jag lagtext tills den dagen då mina böcker trillar in.

Efter en stund hemma, så åkte jag in till stan för ytterligare ett fantasy-möte. Jag kan inte avslöja allt, bara att det var ett sprudlande kreativt möte. Har dessutom upptäckt ett underbart café, Café Ritorno på Dalagatan. Ett riktigt, hederligt kreativt café, med blandad konst på väggarna, och stolar med patina. Dessutom, hur kan ett café som både har ekologiskt te och ett akvarium vara annat än bra?

Det känns så härligt att ha klarat en fullmatad dag och inte vara helt slut efteråt. Den självkänsle-boosten behöver jag.