Tråkiga drömmar och nya tider

Den senaste tiden har jag drömt. Det är inga mardrömmar, tack och lov, men det är inga ljuva drömmar heller. De är helt enkelt bara...tråkiga. Det är sträva, slita och grått. Vad drömmarna försöker att säga mig vet jag inte, kanske försöker de helt enkelt få mig att förstå att jag har en balans mellan plikt och njutning, och att jag ska vara rädd om den. Som min favorit bland svenska uttryck säger "Den som lever får se".

På det fysiska, vakna planet laddar jag och Goron inför en renoveringshelg. Vårt vardagsrum ska befrias från sin trötta, intetsägande tapet och golv. Allt som behövs är inköpt och Goron har släppt fram sin inre superplanerare och vi har ett schema för vad som ska göras vilken dag. Känslomässigt är det tredelat för mig. Först av allt, och viktigast, en väldigt stor glädje över att det faktiskt händer någonting i hemmet. Det har blivit eftersatt under de jobbiga tider som har varit under de åren jag har bott här (det blev faktiskt 9 år nu i dagarna). Känsla två och tre är oro och rädsla. Oro för att jag vet hur mycket en renovering påverkar mig, och rädslan för att släppa kontrollen och vad jag har för ursäkt att inte ta itu med andra saker som är hängande över mig. De två hålls borta av att jag inte kommer att göra det ensam, vi gör det för att göra det till Nerdwana, CrimsonAnnas och Gorons hem och nörd-oas, Dessutom finns det en stor chans att inspirationen att ta itu med de andra mindre projekten som hänger över mig att komma, när vi har världens finaste vardagsrum.

Jag avslutar med en låt som sammanfattar mina känslor "For the first time in forever" från "Frozen" (apropå att det var längesedan jag gjorde något åt lägenheten) bildsatt till "Thor"-filmen som är en av mina inspirationskällor inredningsmässigt =)