Ganska miserabel midsommmar

Midsommar har aldrig inneburit ogrumlad lycka för mig. Det har alltid varit en känsla av att jag inte hör dit, tvång och lyckopress, ända sedan jag blev släpad till stången som liten. I år var det i och för sig inte mycket sådant, men det blev lite för mycket när Lucifer åkte in på djursjukhus. Det, i kombination med röda veckan och att ett problem som har gnagt mig löste sig så att spänningarna släppte, att livet blev lite för tungt på axlarna. Så istället för midsommarlunch blev det att vila hemma. Det gick bra, och Gorons familj var mycket förstående, men det gav mig möjlighet till eftertanke. Jag har alltför lätt att sätta mitt liv "på paus" när jag t.ex. väntar på telefonsamtal. Så framtiden är att inte glömma att ta hand mig själv också. Dessutom kommer Lucifer hem om några timmar =)

Lucifer är hemma =)

Svarteprinsen har idag fått komma hem igen. Han mår bättre och kommer nu att få specialfoder tillsvidare och smärtstillande i 5-7 dagar. På tisdag blir det återbesök och då får vi se provresultat och vad vi eventuellt ska göra mer långsiktigt. Lucifer själv tar dock det hela med ro.

*Bilden är gammal men han har inte ändrats nämnvärt 

Den jobbiga dagen då jag tystade mina negativa tankar

Idag skulle ha varit dagen då jag först tvättade, sedan träffade min vän Nystan, tog en fika och samlade lite energi. Det blev inte så. Lucifer, en av våra katter, har fått urinstopp igen, så nu ligger han inlagd på djursjukhuset och ska få behandling. Denna gång ska vi gå till botten med orsaken och stoppa det.

Mitt i tvättsorteringen och oron för Lucifer så var det ganska jobbigt, och diverse negativa tankar dök upp i huvudet. Den här gången gav jag dock inte efter för dem och trots att jag var ensam i rummet så sade jag "Nu går ni ut ur mitt huvud, för jag har inte tid med er längre". Det låter flummigt, men det hjälpte faktiskt. När de poppade upp lite senare så sade jag "Ni hörde vad jag sade första gången, gå ut". Sedan dess har jag sluppit de negativa tankarna, och jag hoppas att det fortsätter så.

Varför detta mycket väl kan vara Mitt bästa år+ sammanfattning Maj och Uppstart Juni

För er som är nytillkomna läsare så håller jag på med en utmaning som heter "Mitt bästa år". Det kommer från min almanacka och handlar om att man utmanar olika sidor av sig själv varje månad. Den månad var tanken att rensa kropp och själ. Det har inte blivit så mycket av med kroppen. Själen var tanken att tänka snälla tankar. De tankar jag valde var:

• Jag accepterar och tycker om min kropp
• Det som blir gjort blir gjort

Det är inte så att jag har kunnat leva efter de tankarna fullt ut. Dock har jag märkt att jag har lättare att skaka av mig negativa tankar. De kommer men de virvlar inte längre fram och tillbaka i huvudet. Så ett steg åt rätt håll.

Jag har också uppfyllt en av de stora drömmarna i år och blivit sambo med Goron =) Det är ovant men det känns väldigt bra. Vi hade tänkt vänta en månad men eftersom han inte får köra bil pga sin knäoperation, så tog han sina två katter och flyttade hit, så tar vi resten av hans grejer senare när benet är bra. Det känns fint att få ha hans sällskap nästan jämt, även om vi två, som har ganska stor dels ensamvarg i oss, behöver lite tid att vänja oss och det behöver våra katter också. Igår skrattade vi och sade att vi känner oss som i filmen "Dina, mina och våra".

Så Junis tema är drömmar. Det blir lite svårt i och med att jag uppfyllde en av mina stora drömmar redan i maj. Så den får jag återkomma till.