Den här dagen, sista vardagen på semestern, har präglats av relationstankar. Jag hittade nämligen texten ovan, och den fick mig verkligen att rysa. Det är högst personligt förstås, men jag har så svårt för hela grejen att känna sig som en drottning i relation, och grejen med att han en ring där det står "Hon är min, rör henne inte", får mig mer att tänka på slaveri och arrangemangsäktenskap än på kärlek och romantik. Jag behöver ingen sådan ring, utan Goron vet att jag har valt honom. Den dagen jag bär en ring på fingret står den för att jag har valt den här relationen och vi är ett team. Jag tror att det är därför jag och Goron har klarat de stundtals långa nedåtperioderna i vårt liv tillsammans, för att vi är ett team. Skribenten ovan skriver också att hon tycker att en man alltid ska vara nervös runt "sin Gudinna". Förlåt mig, men hade en vän till mig sagt att han var nervös runt sin tjej när de hade varit tillsammans ett tag, hade jag rått honom att springa.
Jag är ledsen, men jag tror att spelet mellan man och kvinna är ruskigt upphaussat, och skulle det vara så avgörande för kärlek och attraktion som skribenten påstår, så hade inte vare sig homo- eller bisexualitet funnits. Jag är ingen motståndare till one nights stands (det passar dock inte mig personligen) men att det skulle vara svårare att hitta det än att hitta ett förhållande tror jag inte riktigt på. Skribenten talar om att hitta sin inre gudinna. Min inre gudinna kommer inte från varma soldränkta stränder, hon är en dotter av snöstorm och frost. Hon är sköldmön som kämpar sina egna slag, eller sida vid sida med sin älskade. Hon är själsfrände med Skade, gudinnan som gifte sig med en man som hon inte kunde finna balansen och vara sig själv med, drog, och sedan hittade en ny make som var hennes jämlike.
