Det grå ger vika, och ännu en högtid över

Valborgshelgen har passerat, utan "fyr och flamme" för min del. Det här med att lägga ner högtiderna fungerar för min del, känner jag nu. Den molande känslan av att jag borde göra någonting har försvunnit. I måndags, när Goron och jag fikade hos hans mamma för att fira hennes födelsedag, mötte jag den första reaktionen. Det var Gorons mormor som när vi berättade att vi ägnat Valborg åt akvarievård som hon kommenterade: "Jaha, tillbringade ni Valborg så? Ni var inte ute och tittade på brasa?" Jag och Goron nekade unisont. Svaret kom suckande "Ungdomen av idag...det gjorde vi alla år när jag var ung". Kan säga att jag bet mig i läppen för att inte svara "Men, om vi ska vara uppriktiga, vad hade ni för alternativ?" I min värld, om man tycker något är tråkigt, är det hyggligare att stanna hemma och lämna plats åt dem som faktiskt gillar det.

Akvarievården var första gången Goron och jag hjälptes åt att sköta akvarierna. Det var riktigt mysigt och någonting som vi kommer att göra om. Så härligt att ha hitta en sambo som, utöver hans andra kvaliteter, delar mina intressen och är en naturbegåvning i akvarievård.

Om det är vårvädret eller något annat vet jag inte, men det känns som att den grå slöjan som legat över mitt liv den senaste tiden börjar att dra bort. Det känns skönt, Hoppas att den håller sig borta. Försöker att preparera inför sommaren för att orka (värme är inte min grej).