Vågra vägra Tomte

Julen närmar sig, och med den måste ett antal beslut tas. Goron och jag firar med respektive familj varannat år, om inte särskilt ömmande skäl föreligger. I år har min i grunden ganska vettiga svärmor (hon kallar sig det även om jag och Goron inte är gifta. Helt okej för mig) fått för sig att vi ska ha tomte i år, och frågade om Goron eller jag(!) kunde tänka sig att vara tomte. Goron sade ifrån, påpekade att barn slutar i allmänhet tro på tomten tre år innan de vuxna tror, de spelar bara med för att vara snälla. Det är faktiskt den informationen som fick mig att bli så tomte-anti som jag är. Om/när jag får barn skulle det aldrig falla mig in att uppmuntra att de skulle ljuga och göra sig dummare än de är. Det går emot alla värderingar och hur jag har blivit uppfostrad.

Om de här tomte-dumheterna fortsätter kommer jag att meddela att de får välja-Tomten eller mig. Julen är tillräckligt jobbig för mig som introvert och vegetarian. S snart det står 24:e i kalendern går allt vegovett ut. Gorons släkt har insett att jag är vegetarian och accepterar det, men de har inte kommit till stadiet att de är avslappnade kring det. Det är tveksamt att det kommer att hända kring jul, speciellt eftersom det är ett barn med och barn har en tendens att göra människor traditionsvansinniga. Jag kan köpa rätt mycket för att vara snäll på julen, men min gräns går vid att sitta och låtsas tycka att det är jätteroligt med en pinsam utklädd tomte som kommer in och begår hemfridsbrott.

Jag har inte haft några negativa upplevelser med Tomten. Tvärtom hade vi aldrig tomte när jag var liten. Kan inte se att jag har tagit någon skada av det. Jag kan tvärtom känna att det har gjort mig mer fokuserad på att umgås på julafton, och mindre fixerad på julklapparna (läs gärna detta inlägg om en klok mammas resonemang). Nu invänder någon om fantasi och magi, men det kan barn få iallafall. Läs högt, fråga barnen om deras favoritfilmer (att höra barn förklara filmer är jättekul) och duka med finservisen en vanlig tisdag. Mycket roligare än att ha en bullrig gubbstrutt stövla in på julafton.

Så jag säger nej tack till tomten, och ja till en avspänd jul.

Banketter och beslut

Igår var det novemberbankett. En väldigt skön kontrast till renoveringskaoset hemma, att få ta på sig bankettklänningen, umgås med andra vackert klädda människor och sätta sig vid dukat bord och äta trerätters, hemlagad (även om ingen bor i festlokalen ;) ) Hade tur med bordsplaceringen och hade roliga människor runt mig. Blev dessutom uppmärksammad för arbete jag gjort i föreningen under året vilket kändes väldigt bra. Fick dessutom en extra dos av snällhet, när jag stack ut huvudet och tackade för maten. Han frågade om jag var nöjd och jag svarade att jag var det och tacksamt eftersom jag inte har kök och inte ätit lagad mat på nästan två veckor. Han tittar upp och säger "Du är vegetarian, eller hur? Vill du ha lite mat med dig hem?" Så jag fick med mig mat till både mig och sambon =)

Idag har varit en tröttare dag. Jag har tagit två beslut för att göra det enklare i vardagen. Det ena är att sluta få ICAs tidning Buffé (for my international readers, ICA is the largest food chain in Sweden) i pappersform, för att slippa papper. Det andra är att jag slängde två duschprodukter, som doftar gott men gör min hud torrare än pergament och har gått ut i datum.

Självkännedom i ett kökslimbo

Goda nyheter, jag lever och har hälsan. Däremot är det lätt kaos just nu, då jag och Goron håller på att renovera vårt kök. Det har gått upp och ner, men nu är det mesta byggande klart och väntar på att bänkskivan ska komma. Det kommer att gå från ett trött 50-talskök till ett modernt, användbart kök i grått, svart och dovt grönt. Ser fram emot att få använda det.

Att leva utan kök har fått mig att inse vad matlagning betyder för mig. Det är inte bara något jag gör för att Goron och jag behöver näring, det är något jag gör för att varva ner och fokusera. Har lagt ett halvt löfte om att aldrig mer äta micromat. Så snart köket är färdigt så tänker jag laga mer mat från grunden och mysa i köket.