Jag fick den här boken av Nystan, som tokgillar den och bytte Netflix mot Viaplay för att följa "Outlander", serien som bygger på böckerna ("Outlander" är förövrigt bokens originaltitel). Så det är en ganska delikat uppgift för mig att tycka till om denna bok. En annan vän, vars åsikter verkligen är värda att lyssna på, är nyfiken på min åsikt om Gabalbons författarskap eftersom människor antingen älskar eller tråkas ut av hennes böcker.
Min åsikt om boken ligger mellan att älska och tråkas ut. Jag ser den absolut inte som skräp, men jag blir inte drabbad av den så som många verkar bli. Det finns saker i boken jag gillar, såsom höglandsmiljön och att huvudpersonen, Claire, är sjuksköterska med erfarenhet av andra världskriget. Däremot blir det för mig bitvis lite mycket av "Tantsnusk i kilt" för min smak. Personligen hade jag nog uppskattat boken mer om det hade varit mindre fokus på kärlekshistorien och mer på tidsresan och krocken mellan världarna. Jag tröttnade helt enkelt när det var tre beskrivningar av en manlig bröstkorg på 20-30 sidor. Det känns som att hela grejen att Claire har väldigt lätt att acceptera tvångsgifte i och med att han är två meter lång och supersnygg. Det hade varit mer spännande att se hennes process i att acceptera det, speciellt om han hade haft samma personlighet men varit den mest alldagliga mannen i Skottland.
Hur gjorde jag med boken? Jo, jag läste klart den men har bestämt mig för att inte leta efter fortsättningen utan helt enkelt lämna Claire och hennes höglandshunk åt sitt öde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag svarar kommentarerna här i min blogg så att alla har chansen att hänga med i diskussionerna.