On the other shore-there's the end of the ar

Dags för årets sista inlägg. Det blir ett kort ett, lite musik och så mina nyårslöften, eller nyårsmål som jag föredrar att kalla dem, att kalla dem löften blir  så betungande, och det är lätt att piska sig själv om det inte blir som en tänkt sig.

Så mina nyårsmål är följande (några har jag lånat/inspirerats av av Lesthi)

• Ta hand om mig själv bättre-i det ingår att äta hälsosammare och ta tid för återhämtning
• Umgås mer med vänner
• Träna minst en gång i veckan
• Sluta göra grönt te i min stora temugg eftersom det alltid blir beskt
• Att låta det roliga ta plats

Som avslutning bjuder jag gott nytt år med två låtar som har betytt en hel del under året. Speciellt den första som har varit den låt jag har lyssnat på för att orka med, och som har fått låna ut en av sina textrader till rubriken.

Årskrönika för 2014

Året lider mot sitt slut och säkert som amen i kyrkan kommer årskrönikan. I år har jag lånat frågorna från Ebba von Sydows blogg, som i sin tur fått dem av UnderbaraClara, som jag visserligen har slutat läsa, men även en blind höna kan hitta ett korn.

Dag från år 2014 som du alltid kommer att minnas? 
Det har varit flera minnesvärda dagar, men jag väljer den 23:e augusti när jag gick i Science fiction-bokhandelns parad. Även om det regnade och var småkallt så var stämningen fin och det var lite som en dröm när jag gick insvept i yllemantel och Goron gick bredvid. Den dagen hämtar jag energi från.

Bästa köp?
Svårt val mellan nya sängen och nya byrån, men sängen vinner på att jag sover gott i den och att sovrummet blir ett ordentligt rum. Det kommer att komma bilder på rummet.

Sämsta köp?
Svår fråga, eftersom jag har blivit mer restriktiv innan jag köper saker, men leggingsen som inte passade kan få titeln, så har de gjort någon nytta.

Beskriv din stil under året som gått?
Det här var året då metalkläderna tog ett steg tillbaka i min garderob och istället så tog en blandning av nördiga toppar och Gudrun Sjödén. Gillar hennes kläder, de har en passform som passar min kropp, hög kvalitet och fina färger. Är det inte både skönt och snyggt har det ingen plats i min garderob längre.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Flera saker-när jag deltog i skokartongsapellen och människor köade för att ge. Hela jubileumsveckan för Science-fictionbokhandeln. Att mitt och Gorons samboliv har flutit smidigare än vi vågade hoppas på i och med att vi båda har bott själva länge innan. Samt när vi möblerade om och det blev precis så fint som vi trodde.


Genomdrev du någon stor förändring?
Jag blev sambo-om inte det är en stor förändring är jag en burk päron =)

Reste du utomlands?
Nej, 2014 var mer ett år för inre resor än yttre. Dessutom är jag inte globetrotter och solresor gör mig ledsen i själen.

Vad skrattade du åt?
Gorons roliga miner, katternas knasiga rackartyg och brittisk humor i TV. Samt diverse bilder och filmer på nätet.

¨  

Vad har du tittat på, på TV?
Årets TV är utan tvivel "Doctor Who", som har varit både underhållning och ett sätt att orka med tillvaron. Sedan var det väldigt skoj att titta på "Downton Abbey" och twittra till TV-cirkeln. Heligaste timmen har dock varit söndagar 18-20:00 när TV6 visat "Heroes of Cosplay" och "Face Off".

Lärdom om dig själv under året?
Att jag ibland är lite för bra på att acceptera läget och tiger still för att bevara stämningen. Det är något jag behöver arbeta på-att hitta balansen mellan att stå upp för mina åsikter på ett sätt som inte sårar folk.

Största framgången på det privata planet? 
Att jag och Goron hittar allt bättre rutiner för att hålla hemmet i ordning, och att jag äntligen lärt mig att dricka te med vego-mjölk.

Vad önskar du att du gjort mer?
Umgåtts med mina vänner, gjutit ljus och gått på bra konserter.

Vad önskar du att du gjort mindre?
Gråtit, tjafsat i meningslösa nätdebatter och låtit människor (eller ska vi kalla dem nättroll) kalla mig saker som bitter och humorlös.

Största framgång på jobbet 2014?
Att jag hittade ett sätt att acceptera läget på jobbet under 2014. Det kändes på ett sätt surt att det tog slut just när jag hade hittat ett lugn i det.

Bästa boken du läste i år?
"Nordiska väsen" är ju inte direkt en bok man läser från pärm till pärm. En bok jag tycker mycket om är Markus Heitz "The dwarves" Just när man tror att han skriver "fantasy formulär 1A" så vänder han på steken och gör saker nytt och mer spännande.

Största misstaget?
Alla nätdebatter där jag blev behandlad där jag försökte övertyga trångsynta människor om allas lika värde. Såg tyvärr bra grupper dö pga flathet mot meningslöst svammel.

Vad spenderade du mest pengar på?
Förutom det självklara svaret mat och boende, så blev det mycket pengar på inredning i år. Det blir ju så när en lägenhet ska gå från en singellya till ett sambohem. Det var det värt.

Största musikaliska upptäckten?
Adrian von Ziegler. Hans musik har verkligen hjälpt mig att koppla av och sänka pulsen.

Något du önskade dig och inte fick?
Jag hade önskat mig ett nytt jobb, att vissa jobbiga saker som får förbli privata hade fått ett avslut, och att Matt Smith eller David Tennant kommit till Sci-fi mässan i Stockholm (håller tummarna för nästa år).

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Både och, det har varit de starka känslornas år. Dock har jag haft lätt för att gråta och flera händelser har lett att delar av året har i vemodets tecken. 

Vad gjorde du på din födelsedag 2014?
Det här kommer att låta hemskt, men jag oroade mig för sambons knä-operation dagen efter. Skräppresent om någon frågar mig, men en bra present att operationen gick bra.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Att slippa förlora jobbet på det sättet jag gjorde (min kund/brukare avled) och att Goron inte hade gjort illa knät hade räckt för att det här året skulle ha varit mycket bättre.  Vad fick dig att må bra?

Lärde du dig något nytt?
Det går att diskutera om det är att definiera som något nytt att lära sig, men det känns som att jag har fått lite mer "fett på mina fjädrar", att kunna vända från en snyftande hög till att tänka konstruktivt ganska fort, och ibland gå direkt till det konstruktiva. Lärde mig dessutom att dansa tango =)

De bästa nya människorna du träffade?
Ska jag vara helt ärlig så har det varit lite parbubbla i år. Men jag får säga att deltagarna på Sygillet/födelsedagen som jag inte hade träffat förut var ruskigt trevliga och jag hoppas att jag får träffa dem igen.

Något du var stolt över?
Att trots att jag och Goron både har blivit sambos och mött stora motgångar under året, har vi aldrig tagit ut det på varandra, utan kämpat på och sett varandra som ett team.

Vad fick dig att må bra?
Det var de små sakerna. Att ligga sked med Goron, att umgås med mina vänner. Nu på vintern så har det varit att dricka te ur min handdrejade mugg och tända alla former av ljus. Tända ljus och händerna runt temuggen. Samt att bära mina vikingakläder. 

Vad tänker du göra annorlunda nästa år?
Prioritera min tid för återhämtning. Har upptäckt att det är en enorm skillnad när jag har gett mig det och inte. Ska också bli bättre på att avgränsa tid för aktiviteter. Jobbsökande har sin tid och njutning har sin tid. 

Högsta önskan just nu?
Att hitta ett jobb och att jag ska kunna sova bättre.

Julfirande det året då julen bara kom

Oavsett om det är farmor eller en annan bloggare jag har talat med, så har det varit klent med julstämning i år. När kvällen den 23:e kom gick jag in i någon slags acceptans och försökte att se det som ett trevligt tillfälle att träffa familjen, speciellt min faster, hennes man och kusinerna, och mindre som "Fanny och Alexender-jul 2014". På ett sätt var det en skön jul, dels hade jag ju med mig Goron som stöd och sällskap (lyckopressen kring jul kan ta knäcken på de bästa) och dels slapp jag vänta på skjuts. I år var det jag och Goron som var snälla och erbjöd de lediga platserna i vår bil till firare utan bil.

Väl framme så insåg var julstämningen har varit, den hade gömt sig under kuddarna i min fasters familjs orange-röda soffa. När jag krupit upp där och fått min hemgjorda glögg så kom julstämningen. Sedan tittade vi på Kalle Anka och åt julmiddag. Min traditionella julsallad blev bra i år (tog en bild också) och som helhet var julbordet lagom =) Det var skönt att sitta ner och efteråt kom den skönaste stunden på hela julen-när allting är avdukat, fikat är färdigt och jag sitter i soffan med en te-mugg.

Julklapps-utdelningen i år var en mer modest historia. Är mycket glad för gästboken, förvaringsburken, teet och det väldoftande ljuset jag fick, men det är lite skönt att julklapparna tunnas ut. Hoppas egentligen på att det snart blir julklappsfritt men det tror jag inte kommer att hända.

Dagen efter hälsade vi på Gorons släkt. Hans morföräldrar bjuder på mat för de som inte var med på julafton och några till. Det var trevligt det också, och lite skönt att det bjuds på vanlig mat. Som sagt trevligt, även om varken Goron eller jag kände behov av att äta igen. Och lite annorlunda än min uppväxt, när juldagen var en helig dag då man inte bokade in någonting. 

A Christmas treat for my international readers

Swedish Christmas traditions is closly tied together with television these days. At three o' clock the entire nation gathers in front of the TV to watch Donald Duck. Whether you watch it with focus or use as a time to get a power nap or get things done in the kitchen while the guests are entertained, it is something which Christmas eve is centered around.

Later in the eventing, there is another cartoon on. While it does not have the status of Donald Duck, many people (including my family) consider it a highlight of Christmas. It's "Sagan om Karl-Bertil Jonssons Julafton" or "Christopher's Christmas mission". A lovely little tale of a ginger teenage boy who thinks there is more to Christmas than consumption, sparkle and stress. Not only is this swedish gem hand drawn, it is beautifully narrated by Tage Danielsson, a comedian and writer known for adressing issues of humanity and society with a great sense of humour and a great heart.

There is an english dubb, but I couldn't find it so instead you will enjoy the original voice with subtitles. And with that, I bid you merry Christmas.

GOD JUL!

God jul kära läsare =)

Ett ögonblick av julstämning

Det har varit tyst på bloggen. Det beror på att jag har haft tunga dagar, med mycket byråkrati och försök att hitta strukturen i det nya livet som arbetssökande. De senaste dagarna har det blivit bättre, även om det har varit för mycket av "Alla försöker att ringa mig samtidigt" men jag kämpar på. Jag tillåter mig stunderna av hopplöshet just för att de ska förbli stunder.

Det har dock funnits ljuspunkter. Jag är ingen traditionshetsare, snarare tvärtom. När människor börjar att yla "Men det är traditioooooooon" så stänger jag av öronen och går och hämtar ytterkläderna, men i år blev det luciatåg på Lucia. Lucia i Tolkiens anda på Sf-bokhandeln. Har en vän
i kören hos Forodrim som sjöng mycket vackert och stämningsfull. Bilden ovan tog jag och här nedan kan ni lyssna. En av de få stunder jag har känt julstämning i år, det är verkligen inte lätt att hitta.



Idag åkte jag och Goron till Do och Lady Glatem för att fika. Det är alltid mysigt och skönt hos dem, avslappnat. Vi fixade (gofika är veckans underdrift) och såg på "Hajen". Inte så traditionellt juligt, men väldigt skönt. Vi pratade lite om min situation, och det var skönt att de fick vara de första som jag berättade för öga mot öga för, för deras reaktion var total acceptans och förståelse. Det var precis vad jag behövde.

Energi-utbrott

Goron och jag tog krafttag i helgen. Vi möblerade om vardagsrummet. Det är ett företag i sig men det blev inte mindre av att hyllorna behövde rensas, något som knappt blivit gjort på sju av de åtta år som jag har bott i lägenheten. Det kändes omöjligt först men vi lyckades.

Ommöbleringen var välbehövlig, dels för att skapa plats för Gorons databord så att han får sitt eget hörn, dels så behövde jag en nystart och möblera bort den delen där det har varit mycket ensamhet. Nu är ungkarlslyan borta.

Efter den härliga ommöbleringen var jag dock helt slut. Dels så var det tungt att bära alla möbler och dels så väcktes jobbiga minnen av allt slit som jag har gått igenom under åren här. Det kändes så skönt att släppa in ny frisk energi. Nu börjar något nytt.

Kommande vecka börjar hårt för mig-först ska jag skriva in mig på Arbetsförmedlingen (där har ni förändringens vindar, jag har blivit av med jobbet) och på tisdag är det begravning.

Living in a world of shame and glory

Det har varit en dag som har varit bra för mig personligen, men dålig för konungariket Sverige. Själv har jag spenderat en givande dag på mitt gamla universitet, med tips om hur jag ska kunna använda min naturvetarkompetens på bästa sätt. Var lite spänd på vad det skulle ge men jag är nöjd med resultatet och mycket motiverad att utveckla mig själv ytterligare.

Sverige har drabbats av regeringskris och även om jag är försiktig med att uttala mig i bloggen så har den fått mig att tänka. All negativ energi och hård retorik som dansar runt i media har fått mig att tänka. Funderar dels kring att ta bättre hand om mig, kroppsligt och själsligt. Ett av mina steg är att inte gå in på sidor som jag läser, inte för att de på riktigt är bra eller intressanta, utan som man läser skvallertidningar som är en förolämpning mot ens intelligens. Dags att tänka noga, och faktiskt skippa diskussioner som kostar mer än de smakar.

Dagens inlägg har fått låna sin rubrik av en låt av Axxis, så det är inte mer än rättvist att de får avsluta

Ljuset är tänt-det är advent

¨

Då är första ljuset tänt i adventsljusstaken. Som trogna läsare vet så har jag olika färger i staken varje år(a note to my international readers, the traditional colours for the advent candleholder, which is lit the four sunday before Christmas, are red or white). I år fick Goron vara med och bestämma och han kläckte gult och svart. Då kör vi på det. Tyvärr syns det inte så bra, men staken är i form av en gran i mörkgrönt glas.

¨

För att inte elda ner adventsljusen för fort så har jag gjort ett litet ljusarrangemang att elda varje dag. Jag gillar att ta in julen lite i taget så det fick bli lite mer skogsfärger, grått, guld och grönt. Det var ett tag sedan jag tände blockljus så det känns riktigt skönt.

Har ni plockat fram något pynt hemma?

Mitt bästa år-november "Mitt lyssnande" och december "Min lycka"

Utmaningen som är mitt bästa år går mot sitt slut. Nu har novembers utmaning-"Mitt lyssnande" försvunnit. Det jag kom fram till denna gång är att jag blivit medveten om att jag inte är en så fantastisk lyssnare som jag trodde. Har dock blivit medveten om att jag svävar iväg i tanken ibland, så jag frågar om ibland och arbetar på det.

Då är det dags för den sista utmaningen i år-nämligen "Min lycka". Det är i viss mån en bakåtblickande utmaningen, där det går ut på att titta tillbaka på året och se vad som blev lyckokickar. Det kan behövas, i och med att det är lite förändringarnas tid just nu. Jag kommer att återkomma till detta.

Vilka har varit dina lyckokickar under året?

Nörderi och sötchock

Första advent är imorgon, men redan idag var jag på ett event som nästan kan räknas som lilla julafton; Sci-fimässan. Jag, Goron och Gorons kusin tog oss dit. Det är alltid långa köer, men dels diskuterade vi nörderi och dels så finns det alltid cosplayers som vandrar omkring och gör sitt bästa för att hålla stämningen hög. Det är ett tips om ni ska till sci-fimässan och har barn med-ta med något för att underhålla dem-köerna är inte smärtsamt långa, men tillräckligt för att det ska bli tråkigt ör ett barn.

Själva mässan var den vanliga blandningen av saker att titta på, signeringar och härliga nördar. I år så köpte jag inget signerat foto, helt enkelt för att även om det var bra skådisar som var där så kände jag att ingen av de var något foto jag vill ha stående framme. Istället blev det böcker, dels en fantasy-bok som jag köpte direkt av författaren, och "Stockholms undergång" en samling skräcknoveller.

Vi fick också uppleva när en hel fotokö fick sötchock. Vi stod i kön för att ta kort med Nordic Garrison. Personerna innan oss lyfter upp en bedårande söt bebis i vit sparkdräkt och liten mössa inspirerad av Leias "kanelbulle-frisyr". Darth Vader håller den lilla krabaten i famnen och hen (jag tror att det var en tjej, men eftersom jag inte vet skriver jag hen) är helcool och tycker mest att tjejen i rött hår som står bredvid är fascinerande och hela fotokön säger eller tänker "aaaawwww". Vårt traditionella parfoto blev inte lika awww men fint ändå.

Hemma igen gick luften ur oss, det är tröttande med många människor och intryck. Så resten av kvällen har spenderats i soffan. Imorgon så blir det lite mer fart. Advent ska fixas och så ska nästa vecka planeras.

Blogvember

Lesthi har utmanat mig i Blogvember-utmaningen (vilket taggigt, konsonanttyngt ord). Jag tackar för utmaningen och tar mig an den.

Vad är det bästa med att blogga?

Att det är min lilla droppe i medie-havet. Vill jag uttrycka min åsikt om ett ämne så har jag en plattform. Sedan får du också kontakt med roliga och intressanta människor, som du kanske aldrig hade träffat annars.

Vad är det som gör min blogg speciell?

Jag tror att det är blandningen. Jag försöker att vara något som jag saknar-nämligen feelgood-blogg för oss som är nördiga. Jag gillar inrednings-tidningar och vill gilla ett program som "Go'Kväll lördag" men det verkar inte finnas på världskartan att vissa av oss inspireras mer "Star Wars" och "The Tudors" än av "Sex and The City". Det här ska vara bloggen där det är okej att gilla både skumbad och Storm Troopers.


Hur ser min blogg ut om ett år?

Jag hoppas att den finns kvar och lite mer liv i kommentarsfältet, om jag får drömma.

Vilket var mitt bästa inlägg?

Nu är min blogg inte så gammal, men om jag ska titta så gillar jag mitt inlägg om midsommar, för att jag vågade vara ärlig och erkänna att dumma kommentarer på nätet tär på mig. Sedan fick inte det här så många kommentarer men jag tycker att det här är väldigt kul.

Vilka bloggar/bloggare inspirerar mig?

Först och främst, Morrica. Vi har läst varandras bloggar sedan 2008, och hon är en av dem som fick mig att våga twittra.

 Jag inspireras också av MrsDatas båda bloggar, Livet... och Lackat...  . Hon känns lite som en smart, äldre fangirl-kompis på nätet :)

 En blogg som jag gillar att gå in på för att få stiltips är The Stylish Geek. Hon visar att det finns ingen motsättning mellan mode och nörderi.

Sedan så gillar jag julbloggar-och mina favoriter där är Tomtens dotter och Sannas Christmas . Bra sätt för mig att inte jultjata öronen av Goron.

Med detta tackar jag för utmaningen. För att hålla den levande utmanar jag Morrica, MrsData och Sanna.

När städhelgen blev tangokväll

Egentligen så att jag och Goron tänkt att ha en lugn städhelg, med avbrott för handling och för att se till Do och Lady Glatems katter när matte och husse är bortresta. Men så fick jag ett litet glatt facebook-meddelande från Morrica, som undrade om jag ville göra henne sällskap när hon var på besök i Stockholm för att dansa tango. Och frågar en vän som åkt upp från Skåne om jag vill följa med och dansa, då följer jag med.

Mina svartvit-randiga skor på och iväg. Jag hade förvarnat om att jag dansar som en Dalek med två vänsterfötter, men Morrica var en bra och tålmodig lärare. I vanliga fall när jag dansar pardans känner jag mig obekväm, men tango och jag vibrerar på samma frekvens. Det svåraste är att låta bli att tänka. I dans ska inte följaren tänka, bara känna. Det är inte helt lätt.Dessutom ska jag lyssna hålla koll på min egen kropp, tala om vad den ska göra och samtidigt lyssna på min förares kroppskommunikation. Så månadens tema-mitt lyssnande-fick sig en rejäl dust.

 Vinsten för att jag tog mig an utmaningen var att det var roligt. Det var skönt att göra något nytt och känna att jag kunde lära mig det. Har haft en period när jag har känt mig gammal, tung och stel i kroppen, och det var en improviserad tangolektion ett bra motgift mot. Det var skönt att känna att den CrimsonAnna som går ut och gör oväntade saker för sitt eget välbefinnande vaknade igen. Jag har saknat henne och hon kommer att behövas =)

Doctor Who 51 år :)

Just denna dag är det inte bara domsöndagen, det är också 51 år sedan det allra första avsnittet av "Doctor Who" sändes. Förra året firades det med ett special-avsnitt som sändes i 75 länder (dock inte i Sverige, för SVT har inte riktigt lärt sig att ta hand om sina nördiga tittare). Det roliga med "Doctor Who" är att det går att ta karaktärerna och sätta in dem i nästan vilken signatur som helst. Jag hittade några roliga nedan:

¨

Hyrule Warriors-25-årshyllningen Zelda-serien borde ha fått *Spoilers*

När det gäller "The Legend of Zelda"-serien så känner jag mig som en norna eller gammal uv. Jag spelade nämligen det första spelet när det var nyutkommet i Sverige, och har sedan dess följt serien, även om jag inte har spelat alla spelen i serien. Nintendo har av förklarliga skäl hållit på sitt Zelda-märke, men nu har de lånat ut sitt universum för att skapa en variant av den, i Asien, mycket populära spel-serien "Dynasty Warriors".

Officiellt sett var det "Skyward Sword" som var 25-årsjubileet för Zelda, men jag kan inte hjälpa att jag tycker att det här hade blivit en mer passande hyllning. Här dyker karaktärer upp, från det första Zelda-spelet till "Skyward Sword". Hela legenden om Zelda är med utan att storyn känns alltför lösryckt och krystad.

Det som är riktigt trevligt med "Hyrule Warriors" är att av 13 spelbara karaktärer är hela 8 kvinnor. Det fina i kråksången är att de inte bara är av typen "Smidig men har svag som ett okokt spagetti-strå" utan det finns av olika typer. Vill du hacka dig igenom fiendens trupper med ett gigantiskt svärd (tänk Final Fantasy)så får du göra det med Impa, en av mina favoritkaraktärer genom hela zelda-serien, vill du röra dig som en bevingad konståkerska i sitt esse kan du göra det med Fi. Jag gillar också att karaktärerna tillåts vara kvinnliga. Det finns ingen motsättning i att bära rosa klänning och personligen jaga ut moblins och skelettkrigare ur ditt rike med svärd.

Jag skulle dansa och dikta en ballad om "Den nya era för kvinnliga karaktärer i TV-spel", men sedan ser jag de två nya karaktärerna. Okej att Cia får spela rollen som bad guy, men det förutsätter nog att du tänder på kvinnor och inte har sett någon på ett par decennier för att inte sträcka dig efter en skämskudde när kameran glider uppför Cias kropp. "Den manliga blicken" är bara förnamnet. Min andra invändning är att Lana, den nya spelbara karaktären, visserligen har en bok som attribut, men i princip om ursäkt efter en kraftfull attack "Förlåt, var jag för kraftfull där?" kombinerat med en ljudfil av fnitter. Jag hade inte invänt mot repliken om den levererats ironiskt, men ironi går inte fram i skrift.

De här två invändningarna hindrar mig inte från att tycka att den här mash-upen är betydligt piggare och mer vital än flera av de senaste Zelda-spelen och jag kan bara hoppas att Nintendos tittar noga på det här inför utvecklingen av "Zelda U". Jag har inget emot att få spela som Zelda, eller ännu hellre Impa, där.

Förändringens vindar

Sedan jag bloggade senast har det hänt saker i mitt liv. Det är stora saker som jag inte riktigt kan prata om nu men jag återkommer till det(jag och Goron lever ihop och jag mår bra så det är ingen fara där). Det är stort och okänt, och jag tar mig an det med en blandning av entusiasm och oro. Så om ni tycker att mitt humör i inläggen går upp och ner så vet ni varför. Det blir så när man är på väg att ge sig ut på förändringens hav.

Samhain och ombytta roller i Nerdwana

Veckan som gått har varit tung och slitig. Därför var det en ovan känsla att vara bortbjuden direkt efter jobbet. Egentligen tycker jag om att vara bortbjuden, det tar bara lite tid för mig att koppla bort jobbet och gå över i privat och festlig stämning. Goron var dock snäll och hämtade mig att jag hann byta om och hämta knytismaten i godan ro.

Samhain är något som är en tradition i en del av min vänkrets. Vad Samhain är kan ni läsa om här. Den Samhain vi firar har dock vuxit fram till något annat. Som det står i inbjudan-"Ingen behöver tro på någonting, bara vi respekterar varandra". Så i den här tappning tänder man ljus för det man önskar, och sedan har vi knytkalas och pratar. Det blev en skön kväll/natt (kom hem klockan 3) som både innehöll andaktsfull stämning när alla ljus tändes, och att Alvfurstinnan fick ett av sina episka och smittsamma skrattanfall. Det slutade med att hon satt och skrattade så hon kiknade och nästan trillade av puffen vi satt på, och jag satt bredvid och skrattade så att min mascara var all over the place.

Dessutom har det varit ombytta roller i Nerdwana. Goron jobbade helg (jätteviktig EU-kurs som han måste ta) och jag var ledig. Jättekonstig känsla men det blev bra ändå. Tyvärr missade vi Comic Con Gamex men vi samlar våra krafter (och pengar) till Scifi-mässan nästa månadsskifte.

Har varit trött idag och känslorna har legat på ytan. Som tur är har jag världens bästa lyssnare som sambo, så han har tagit hand om mig.

Mitt bästa år: "November-mitt lyssnande"

Det är inte långt kvar på "Mitt bästa år"-utmaningen, detta är faktiskt den näst sista. Den här gången är fokus på lyssnandet. För mig är lyssnandet något som sitter ganska mycket i mig själv, det är ganska lätt att flyta iväg i tankarna. Så det blir lite relations-mindfullness helt enkelt. Det kommer också att handla om fokus, att prioritera samtalet. Jag och Goron har ofta våra roligaste och mest intressanta samtal i bilen på väg att handla.

Jag har också valt att lägga in en egen aspekt-nämligen musik. Att låta musiken få ta plats. Har fortfarande skivor hemma som jag köpt och inte har lyssnat igenom. Det är ju för illa.

Mitt bästa år: Sammanfattning oktober "Min mat"

Så har ännu en månad förflutit på mitt bästa år (det är inte så långt kvar av det). Den här månaden har maten var i fokus, och även om det inte har varit någon räkmacka (som jag ändå inte hade velat äta, haha) så har jag tagit steg tillbaka till när där jag vill vara. Jag längtar efter baljväxter och växtbaserat.

Har tagit två stora steg och gjort saker som jag har velat göra men inte har fått tummen ur. Det ena är att lägga in saker, har syltat en pumpa som dock ska stå en vecka så jag vet inte hur den smakar, eftersom den ska stå en vecka. Den ska med på Samhain ikväll så jag återkommer.

Den andra stora grejen är att jag har slutat med komjölk i teet och övergått till havre- och sojamjölk. Har velat göra det här länge för att äta mer veganskt, men har tvekat. Droppen som fick bägaren att rinna över var när lobbyorganisationen Svensk Mjölk stämde Oatly. Så nu är det vegomjölk hemma. Äter fortfarande mjölkprodukter men de har inte den självklara, orubbade plats som de hade förr.

Nu är vi vuxna på riktigt =)

Det har tagit tid sedan jag bloggade senast, men det är svårt att blogga och ställa in en dubbelsäng samtidigt ;-) Goron och jag fick nog av att dela min 120 säng, vilket i och för sig är mysigt eftersom man ligger nära, men det blir trångt. Så iväg till IKEA och investera i en säng. Brimnes heter den. (Som den nyfikna människa jag är blev jag tvungen att googla och Brimnes ligger tydligen på Island. Vem är det som döper Ikeas prylar egentligen?)  Ruskigt effektiva var vi också. På tre timmar hade vi köpt den nya sängen, burit upp den till lägenheten, monterat ner den gamla sängen och kört den till återvinningscentralen.

Den står nu uppe. Vi har inte i lådorna på sidan ännu men det kommer. Det är jätteskönt. Dels är sängen mycket högre än min gamla, dels har vi en sänggavel där vi kan ställa saker, både praktiskt och som prydnad. Första natten kändes det som att jag var på chartersemester, med en stor pampig vit säng och alldeles nya lakan. 

Lite sorgligt var det att slänga ut den gamla sängen, jag hade en del fina minnen från den. Men som jag konstaterade, det jag slänger ut är inte de fina minnena, det är sängen och de negativa minnena av alla nätter jag har gråtit ensam i den samt alla stunder jag har legat där och livet har känts meningslöst.

Det kommer ett nytt inlägg med egna bilder när vi har monterat färdigt och fixat sänglampor och sådant. Då ska jag också berätta mer om hur vi tänkt. 

Bild från IKEA

Diana Gabaldon-"Främlingen"

Jag fick den här boken av Nystan, som tokgillar den och bytte Netflix mot Viaplay för att följa "Outlander", serien som bygger på böckerna ("Outlander" är förövrigt bokens originaltitel). Så det är en ganska delikat uppgift för mig att tycka till om denna bok. En annan vän, vars åsikter verkligen är värda att lyssna på, är nyfiken på min åsikt om Gabalbons författarskap eftersom människor antingen älskar eller tråkas ut av hennes böcker.

Min åsikt om boken ligger mellan att älska och tråkas ut. Jag ser den absolut inte som skräp, men jag blir inte drabbad av den så som många verkar bli. Det finns saker i boken jag gillar, såsom höglandsmiljön och att huvudpersonen, Claire, är sjuksköterska med erfarenhet av andra världskriget. Däremot blir det för mig bitvis lite mycket av "Tantsnusk i kilt" för min smak. Personligen hade jag nog uppskattat boken mer om det hade varit mindre fokus på kärlekshistorien och mer på tidsresan och krocken mellan världarna. Jag tröttnade helt enkelt när det var tre beskrivningar av en manlig bröstkorg på 20-30 sidor. Det känns som att hela grejen att Claire har väldigt lätt att acceptera tvångsgifte i och med att han är två meter lång och supersnygg. Det hade varit mer spännande att se hennes process i att acceptera det, speciellt om han hade haft samma personlighet men varit den mest alldagliga mannen i Skottland.

Hur gjorde jag med boken? Jo, jag läste klart den men har bestämt mig för att inte leta efter fortsättningen utan helt enkelt lämna Claire och hennes höglandshunk åt sitt öde.

Rensa i röran-vecka

Det har varit tyst på bloggen. Det har berott på att jag har haft en period på jobbet som har krävt nästan all energi, och den energi som har funnits kvar har jag lagt på sambon och livet utanför. Nu är den tuffa perioden förhoppningsvis över.

Mitt i den slitiga och dränerande perioden så har har ändå ett frö till en ny och bättre tillvaro såtts. Goron och jag har vigt den här veckan åt att rensa i röran-både fysiskt och psykiskt. Jag har tagit itu med att betala restskatten i god tid och skickat in papper. I söndags städade vi vardagsrummet och idag, trots att han haft en hård arbetsdag som avslutades med ett träningspass och jag gått omkring på jobbet i en ovan men bra känsla (som sagt återvände lugnet idag) så städade vi hallen. Med lite tur så ger anblicken av en fin hall vid hemkomst oss mer energi.

Det kommer att bli fler inlägg de kommande dagarna. Då blir det kulturell inriktning. En klassisk bok och ett tv-spel ska få sina egna inlägg.

Mitt bästa år: Sammanfattning september och Oktober "Min mat"

Det har varit full kastrull senaste tiden. Det gör att jag missade att sammanfatta september. Temat för det var "min komfortzon" och även om jag inte hunnit så har jag klivit ur min komfortzon på ett sätt. De senaste dagarna har jag faktiskt valt att ibland lägga ner striden och bita i det sura äpplet. Det är ganska ovant för att vara jag. Jag har börjat att arbeta på acceptans, att hantera att vissa situationer inte är så roliga, medan jag arbetar på att göra det bättre långsiktigt.

Nu går vi in i oktobers utmaning som är "Min mat". Både lätt och svårt, jag är matnörd men vi har ett komplicerat förhållande. Mina planer är att hitta tillbaka till hur jag åt när jag mådde som bäst, och få ihop det till att passa med mig och Goron. Det är ju en vegetarian och matnörd samt en korv och makaroner kille som ska samsas. Det är min plan-att hitta tillbaka till balansen och att äta som jag vill och mår bra av.

Hur satanistisk metal fick mig att se ljusare på saker (Ghost på Gröna Lund)

Det känns inte lika hopplöst längre.

Trevlig första mening eller hur? Känslan kom i fredags, när Goron hämtade mig efter en tröttande arbetsdag. Goron och jag behövde fatta ett beslut om hur vi skulle göra med kvällen-gå på Ghost på Gröna Lund eller inte? Vi var båda trötta och sugna samtidigt, så vi bestämde att vi går och är vi trötta så kan vi alltid sätta oss i bilen och åka hem. Så hem och byta om. Jag tog till och med på mig mitt lila läppstift. Det var lite ovant att plocka fram metalsidan av mig igen, men det var lite kul också.

En sak var skönt, det var lagom mycket folk i parken. Har varit på konserter när det har varit så trångt att man sitter i sitt eget knä. Det är ganska skönt att kunna andas och sträcka ut armen utan att slå i någon. Strax innan konserten började så råkade jag ramla på Do Glatem. Han ger mig en kram och frågar om vi vill bli medsläpade. Så vi hänger på Do Glatem och hans vän och tar oss till andra sidan scenen. Mitt i vandradet visar det sig att jag och Do Glatems vän har en gemensam bekant, så jag hann ge Sober en snabb kram. Do Glatem hade lite roligt åt att halva sällskapet stannade och kramade folk mitt i så han konstaterade att "Alla gillar dig".

Det var riktigt kul att se Ghost-jag har grämt mig lite att jag missade dem på Sweden Rock Festival för tre år sedan, när de var "up and coming". Så det är kul att ha sett dem och det är helt okej musik. "Visst funkar det" som Do Glatem sade. Det var helt okej och roligt att det var så blandad publik.

Det gjorde mig och Goron gott att komma iväg. Dels så var det skönt att göra någonting som fick mig att släppa tankarna på jobbet. Dels så var det en symbol för att jag kan göra saker jag vill göra, inte bara jobb och måsten. Dessutom känns det skönt att få in metal-biten i mitt liv igen, den fick sig en rejäl törn i våras (vilket var ett av skälen till att jag bytte blogg till denna).

Lucifer är hemma =)

Svarteprinsen har idag fått komma hem igen. Han mår bättre och kommer nu att få specialfoder tillsvidare och smärtstillande i 5-7 dagar. På tisdag blir det återbesök och då får vi se provresultat och vad vi eventuellt ska göra mer långsiktigt. Lucifer själv tar dock det hela med ro.

*Bilden är gammal men han har inte ändrats nämnvärt 

Den jobbiga dagen då jag tystade mina negativa tankar

Idag skulle ha varit dagen då jag först tvättade, sedan träffade min vän Nystan, tog en fika och samlade lite energi. Det blev inte så. Lucifer, en av våra katter, har fått urinstopp igen, så nu ligger han inlagd på djursjukhuset och ska få behandling. Denna gång ska vi gå till botten med orsaken och stoppa det.

Mitt i tvättsorteringen och oron för Lucifer så var det ganska jobbigt, och diverse negativa tankar dök upp i huvudet. Den här gången gav jag dock inte efter för dem och trots att jag var ensam i rummet så sade jag "Nu går ni ut ur mitt huvud, för jag har inte tid med er längre". Det låter flummigt, men det hjälpte faktiskt. När de poppade upp lite senare så sade jag "Ni hörde vad jag sade första gången, gå ut". Sedan dess har jag sluppit de negativa tankarna, och jag hoppas att det fortsätter så.

Mitt i allt

Det var några dagar sedan jag skrev senast. Det har varit en hel del tankar i huvudet under veckan. Dels så blåser förändringens vindar, och vi får se om jag kliver ur den med håret lätt rufsat eller helt omtumlad. Det kan gå hur som helst, men de senaste dagarna har jag fått en känsla av att det kommer att gå bra, och det är det jag tänker gå på tills motsatsen är bevisad.

Blåsten har fått mig att fundera på hur jag kan göra för att hushålla med min energi och helst hålla den frisk och positiv. Jag har kommit fram till att det som behövs är att:

• Vara ärlig mot mig själv och mina behov
• Umgås mer med människor som får mig att sänka axlarna och pulsen
• Umgås mindre med människor som ska ta hand om mig oombedda och göra mitt liv till ett projekt
• Göra saker jag tycker är kul och vill göra. 

Dessutom har jag börjat fundera på att göra verklighet av akvariedrömmarna. Var trött, arg och ledsen efter ha blivit illa behandlad i en så kallad "må bra"-grupp på Facebook. Jag och Goron (mitt stora stöd i detta) åkte till en byggmarknad för att leta efter en klädhängare. Vi passade på att kolla in akvarie-avdelningen och när jag gick omkring där och tittade på fiskarna så märkte jag hur min puls gick ner och den vassa ångestklumpen i magen blev något mjukare och mer lätthanterligt. Så när vi har kunnat bestämma oss vilka fiskar vi ska ha (något färgglatt blir det) så blir det ett akvarium.

Ut ur komfort-zonen

Det är inte bara brytningstid i vädret just nu-här i Sverige slåss sommaren och hösten om herraväldet,  det är ganska mycket som hänger över mig och Goron just nu, och jag får kämpa för att palla de skurar av ovälkommen energi som världen kastar över mig just nu. Passade på att ta en tur till centrum också, det var rätt skönt att a) promenera (Goron är bilkille) b) handla och ta en tur till biblioteket. För mig fungerar biblioteket lika bra som tröstshopping. Kom hem med fem böcker, om feng shui, vikingatiden samt en bok "Julmatchen på västfronten" om en händelse under första världskriget, samt en bok om häxor.

Klev ur komfort-zonen idag genom att, trots att jag var trött, bege mig till gymmet för ett specialpass yoga. Det var fokus på solhälsningen-och jag och solhälsningen var inte kommit överens. Efter att ha fått en grundlig genomgång och därefter gjort ett stort antal av den, kan jag nu säga att jag har brutit ner mitt psykiska motstånd. Som alltid är kroppen skön efter att ha yogan, den bryter liksom ner mycket negativ energi i kroppen. Inte en universal-lösning, men en bit på vägen. Dessutom är jag nöjd med att ha brutit ner ett hinder (mitt motstånd mot solhälsningen) för ägna mig åt jag gillar (yoga).

Sista sommarhelgen och vad jag tar med mig från semestern

Det har visserligen gått två veckor sedan jag började jobba, men sista sommarhelgen var rolig och givande så den förtjänar att bli ombloggad. I slutet av posten kommer det också några ord om vad jag vill ta med mig från semestern in i hösten. 

Paraden vandrar iväg. Jag syns bakom Rödluvan i brunt hår, lugg och grön mantel med huvan nerfälld. Tack till David Rasmusson för lånet av bilden. Vill ni se fler paradbilder, klicka här.

På lördagen krönte Science Fiction-bokhandeln sitt 30-årsfirande med en dräktparad. Samlingen var i Kungsträdgården (for my international readers, Kungsträdgården is a park in central Stockholm, commonly used for meeting and such) och det såg ut som att karaktärerna i bokhandelns hela utbud hoppat ut från boksidor och filmer och samlats. Vad jag föreställde rådde det dock lite förvirring om. Fick höra ett glatt "Hobbit!" och svarade lika glatt "Viking!" varvid svaret kom"Vikinga-hobbit!" Det kan jag leva med för det var sött. 

Själva paraden var mycket roligt att gå i. Vi hade ju en egen orkester, Kårsdraget, som spelade klassiska sånger som Imperial March, samt ledmotiven till "Doctor Who" och "Game of Thrones". Jag fick lite storhetsvansinne och tyckte att jag tänker inte gå någonstans igen utan en egen orkester. Tyvärr började det regna halvvägs men vi var tappra och gick ändå. Jag skänkte en tacksamhetens tanke till mina vikingakläder, de är gjorda i material (linne och ylle) som tål utomhusväder. Manteln var väldigt skön svepa in sig i.

En extra skön sak var att tidigare när jag har gjort sådana här saker har jag ofta gjort det ensam. Nu hann dels träffa och säga hej till en vän innan, dels så gick Goron med mig halva vägen och det var jättemysigt. 

Det blev en helg i vikingakläder, dagen efter var det dags för marknaden "Skeppen kommer". Fick sällskap en stund av Nystan och hennes pojkvän, som jag träffade för första gången. Första intrycket var bra. Jag bygger vidare på min vikingadräkt (det är lite av charmen, att den byggs på bit för bit) och köpte två hängen hos Historiska fynd , vilka syns på bilden ovan. Det vänstra är ett eldstål. Köpte det för symboliken i den tända elden illtalar mig. Fint nog är det inte bara en vanlig amulett i Norden, det finns teorier att den har att göra med slaviska mångudinnor. Högerhänget anses allmänt föreställa Freja, krigs och kärleksgudinna, och originalet finns på Historiska museet.  Har köpt pärlor som ska hänga tillsammans med hängena på dräkten också. 

I och med Skeppen kommer så tog semestern slut. Goron och jag pratade ihop om vad vi ville ha med oss från semestern i hösten, som vi vet kommer att bli en kämpa-höst. Här är vad vi kom fram till:

• Våra små dagsutflykter
• Att låta det som är nördigt och kul ta plats
• Att ta tid för återhämtning

'